onsdag 14 december 2011

Adenium Obessum, Desert Rose, Ökenros



Adenium Obessum (Adenium bördig) tillhör de mest förvånande, vackert blommande suckulenta växter och heter i de engelskspråkiga länder ”Desert Rose” (Ökenros) tack vare sina blommor vilka är lika de som rosorna har. Förr kunde man se denna sällsynta växt med en förtjockad stjälk bara i botaniska trädgårdar.
Växtens namn bekräftar dess upptäckt i närheten av staden Adena. Övriga platser där denna vildväxta form finns är flertal torregioner i tropiska delar av Afrika inklusive den kända för sin växtliv ön Sokorta.
Adenium Obessum är en växt för sällsyntheternas älskare, för de som tycker om ovanlig utseende. Den tillhör kuturfamiljen. Kuturfamiljen har sina hemtrakter i Centrala och Sydamerika. Representanter från denna art tillhör gruppen av träaktiga stjälkiga suckulenter. De kan vara gigantiska i naturen – upp till 10 meter långa.
Man kan hänföra den till suckulenter tack vare de skinnaktiga bladen. Dess blommor utmärker sig som otroligt vackra och enormt stora. Under sommaren är de tjocka, kottaktiga rotskott helt täckta med stora (upp till 10-15 cm långa) trattformiga blommor.
Dessa är samlade i knippar och framträder på såväl gamla som nya rotskott. Vid gynnsamma förhållanden förvissnar de inte under 7-10 dagar.

 

Blomperioden sträcker sig från maj till september och beror till stor del på väderförhållanden, det vill säga temperaturen och antalet soldagar.
Idag genomförs mängder av selektionsarbeten för att få fram olika adeniumhybrider.
Väldigt populära adeniumer ympade med några varianter av olika färgade blommor.
I blomsterodlingen är det Adenium Obessum (Adenium bördig) som är








mest utbredd.
Den har fylligt rosa eller hallonfärgade blommor med en ljusare mitt och



långa ståndare som sticker ut över kronbladskanten.
Det finns hybrider med krämiga, gula, vita och även brokiga blommor men i amatörkollektioner är dessa fortfarande ovanliga. Även den somaliska adenium och miniadeniumer räknas än så längre till de ovanliga.
Priset på dessa växter är oftast avsevärt högre än för Adenium Obessum.
Färg och bladform varierar beroende på växttypen eller sorten. Oftast är bladen gröna, har en avlång form, är avrundade eller lite spetsiga på slutet och mäter 4-6 cm. Det förekommer också andra bladformer med brokig färg och även visuella former med smala, långa blad.
I sin helhet är området av yttre egenskaper väldigt bred och varje år, tack vare selektionsarbeten skapas det fler och fler nya hybridsorter med märkliga former och varierande blad och blomfärgning.
Tack vare den naturligt kompakta växtformen påminner adeniumer under sin uppväxttid lite om ett kunnigt utformad bonsaiträd. Även på vintern är de icke blommande och lätt täckta med blad exemplar väldigt tilldragande. Särskilt om dessa adeniumer är uppväxta ur frön och har en kännetecknande förtjockning vid stammgrunden – en så kallad kaudex.

Lagom liten storlek, långsam tillväxt och tidig, överflödig blommande gör Adenium till en utmärkt växt att ha hemma på fönsterbrädan.


Belysning: Föredrar att växa i stark, filtrerad ljus. Ljustiden ska inte vara mindre än 8-12 timmar per dygn. Tål torka, hetta och direkt solbestrålning bra. För att få en riklig och långvarande blomperiod rekommenderas det att ha adeniumen på öppna, solrika platser under senvåren och sommaren. Under vintern kan man använda dagljuslampor.
Om växten har övervintrat i en otillräckligt ljus plats, bör man gradvist vänja adeniumen till direkt solljus. Annars kan bladen och stjälken täckas med röda fläckar (lätt brännskada) som förstör utseendet och sedan inte går bort väldigt längre.
Bevattning: Under sommaren – tillräcklig, på vintern – jämmerlig. Bevattningsschema beror till en stor del på placeringen, temperaturen, storleken och typen på krukan samt på hur själva växten mår. I vilket fall som helst måste den övre jordskiktet torka helt mellan bevattningstilfällen, även på sommaren. Om det finns dräneringshål i krukan ska den eventuellt överblivande vatten tömmas från fatet direkt efter bevattningen.
På vintern övergår adeniumer till en period av lugn och ro, vissa sorter kastar även av sig bladen. Under denna tid bör bevattningen vara mycket sparsam och försiktig.
 Vattenbrist leder till mycket mindre farliga konsekvenser än dess överflöd.
Om växten har kastat av sig bladen på hösten är det bättre att vänta med bevattningen tills stjälken har förvissnat lite.
Men Adenium är ingen ökenkaktus. Därför kan den inte klara sig utan vatten under en lång tid heller.

Jordblandning: Planteringsblandingen bör vara luftig, näringsrik och lucker med ett stort antal tröga uppluckrare. Den ska låta luften enkelt nå fram till rötter och även släppa igenom värme. pH-värdet = 6-7.
Det går bra att använda en blandning som består av följande komponenter: torv (kokosfiber) till 50-60 %, jord framställd av förmultnade blad (eller vilken annan näringsrik jord som helst) till 20-30 % och grovkornig älvsand (vermikulit/perlit) till 10-30 %. För att förebygga svampsjukdomar bör man tillsätta lite finkrossad träkol i blandningen.
Man kan också använda en jordfri planteringsblandning med torv och tröga uppluckrare som bas men i detta fall styrs näringstillskottet med regulära tillägsgödningar. Andelen torv i denna blandning kan vara från 10 till 70 %.
Planteringskruka: Det är bättre att använda breda men inte djupa krukor med ett tillräckligt antal dräneringshål i botten.
Rotsystemet hos adeniumer är väl utvecklad och fyller snabbt all ledig utrymme, därför är detta också en viktig sak att tänka på vid val av krukor. Omplantering kan göras 1-2 gånger per år.
Viloperioden: Adeniumer har ingen tydlig viloperiod. Rättare sagt, man kan skapa en viloperiod för att låta växten vila upp sig och samla krafter för framtida växt och blomning men detta är inte nödvändigt. Vissa adeniumsorter, sådana som Adenium Boehmianum eller Adenium Multiflorum har en tydlig viloperiod då de stannar i växten och bladen faller av. Hos övriga sorter är viloperioden knappt märkbar och märks bara på att adeniumen stannar i växten. Under denna period ska plantan stå i temperaturen 10-15 ºC, i lagom stark belysning och utan bevattning. När adeniumen är på väg att gå ur vilotillståndet brukar man först flytta den till en varm och ljus plats och börja vattna först efter 2-3 veckor, när växten har ”vaknat” helt.
Underhållstemperaturen: För adeniumer är det viktigt att man håller sig till säsongsvariationer i temperaturen. Under våren och sommaren mår de bra i temperaturen mellan 22 och 35 ºC. Vid en temperatur på 16-20 ºC saktar växten av och så småningom övergår till viloperioden. I samband med detta kan en del av bladen gulna och falla av hos vissa sorter. Under denna tid bör man minska bevattningen avsevärt och avbryta tillägsfodringen. Vid en temperatur på under 16 ºC börjar adeniumernas viloperiod.
Vintertid rekommenderas underhållande i en temperatur på 10-15 ºC. Detta låter växten vila sig och blomma väl i fortsättningen.
Men detta är inget krav. Viloperioden hos adeniumer är just den tid då temperatursänkning är inte obligatorisk, speciellt om växter finns i en maximalt ljus plats.
Fuktigheten: Spelar ingen större roll och kan variera från lagom till hög. Vid hög fuktighet bör man komma ihåg att det kan uppstå ruttningar. Därför är det viktigt att hålla sig till proportionen: ju högre fuktighet, desto mera värme och ljus.
Behöver ej besprutas. Gödning: Genomförs under vegetation och blomperioden 1-2 gånger i månaden med en rinnande gödningsblandning av organiska och minerala ämnen. För att öka den vegetativa vikten kan man då och då, i början av säsongen, använda gödsel med hög kvävehalt. För långvarande blomperiod används gödselmedel baserade på fosfor och kalium.
Överskott av gödselmedel, särskilt kvävebaserade, leder till ett svagare immunitetsystem och ”överfettning” - stora blad och utskott uppstår istället för mera blommor.
Parasiter och sjukdomar: Attackeras av parasiter väldigt sällan. De som kan utgöra en fara är skalbagge, mjölmask och spindelnätfästing. Förebyggande åtgärder skiljer sig inte från andra rumsväxter.
Den största faran när det gäller sjukdomar är rotruttnande och andra typer av ruttnader. För att förebygga detta används en väl dränerad, lätt och rik på tröga uppluckrare jordblandning och bevattningsplanen följs noggrant, utan att låta vattnet stå kvar efter bevattningen. För att förebygga ruttnande tillsätter man lite träkol eller biofungicider i jorden. Vid otillräcklig belysning och temperatur under 20 ºC minskas bevattningen avsevärt.
   Förökning: Förökar sig med sättplantor, genom ympning, luftutskott (avledingar) och med frön.
Förökar sig lätt med frön. Och det är just uppväxten från frön som är fördelaktigare för att få en mera tjock och fin kaudex redan i en tidig uppväxtstadie.
Vegetativ förökning. Den bästa tiden för rotfästande av sättplantor är på sommaren, när det är varmt och det finns tillräckligt med ”levande” solljus. Sättplantor rotfästs i en blanding av sand eller övriga tröga uppluckrare och krossad träkol. Före planteringen torkas sättplantorna lite i några dagar och behandlas med fungicider före planteringen. Vid en sådan förökning uppstår kaudex (förtjockning i nedre delen av stammen) antingen inte alls eller mycket senare än hos växter uppväxta ur frön.
Förökning med luftutskott görs i början av perioden då växten börjar växa aktivt (slutet på våren – början på sommaren).
Ympning genomförs under perioden av aktiv juicerörlighet (vår och sommar). Det går bra att ympa på vilket sätt som helst (sned avskärning, korsaktig avskärning). Avskärningen görs med en vass, steril verktyg. Ympgrenen läggs på avskärningen (eller stoppas in i en korsaktig avskärning) och tätt men inte alltför spänt fästs med tråd eller tejp. Ympade växter hålls i lagom ljus plats, utan direkta solljus och aktas för drag och temperaturskillnader. Bevattningen under denna tid är ganska rejäl.

Förökning med frön. Det är viktigt att komma ihåg att vid förökning med frön (på samma sätt som Plumeria) kan sortegenskaper hos adeniumer försvinna! Förökning med frön används främst för att få nya hybrider och för att ha en växt att ympa.
Före planteringen rekommenderas det att blötlägga frön i 2-4 timmar i varm fuktig blandning. Frön planteras i en lätt fuktig blanding som består av sand, perlit/vermikulit och krossad träkol. pH-värdet på denna blanding är i stort sett neutral (pH=7). För sur mark hindrar frön från att tränga igenom den. Frön gros vid en temperatur på inte lägre än 24 ºC och stark belysning.
 Den optimala temperaturen för groprocessen är 28-35 ºC. Vid tillfredställande förhållanden kan de första skotten komma redan efter 3-15 dagar. Adeniumfrön kan inte förvaras under en längre tid (inte mer än 6-8 månader), men de har oftast en hög grobarhetsprocent (från 80 till 100 %).
Man kan också genomföra planteringen utan att            
blötlägga frön innan, då behövs en mera fuktig planteringssubstrat. I detta fall gros frön (vid en temperatur på 28-35 ºC) under 7-21 dagar. Grobarhetsprocenten är mellan 70 och 100 %.
Vid groning av frön i temperaturen under 22-24 ºC och alltför blöt substrat sjunker grobarhetsprocenten avsevärt (till nära 0) och tiden det tar för de första skotten att komma fram ökar.

Skötsel av nysådda plantor: Första tiden förvaras de nysådda växter i en temperatur på 24-26 ºC och filtrerad ljus. Man ska inte låta de vara i direkt solljus. Aktas för drag och temperatursänkningar till 18 ºC. I en fas med 2-4 riktiga blad sätts plantorna i separata kärl av liten diameter. Första året kan man behöva omplantera småplantorna 2-3 gånger beroende på hur snabbt de växer.
Plantor börjar blomma vid ålder från 2 år och framåt.

Anmärkningar: Adeniumsarten är väldigt giftig. Därför behöver man hålla sig till enkla säkerhetsregler vid hantering av dessa växter. Efter alla sorters manipulationer, vare sig det är avklippning av rotskott eller borttagning av förvissnade blommor bör man tvätta händerna noga med tvål. Vid kontakt med huden torka ej bort utan skölj av noga med mycket ljummet vatten. Särskilt försiktig bör man vara om det finns småbarn eller husdjur i hemmet.
Det går bra att köpa frön och beställa växter på vår hemsida.










1 kommentar:

Unknown sa...

Säljer du fortfarande frön?